blogg!

Bindväven bär upp din kropp

Bindväven bär upp din kropp

Skriven av: Daniela Schütt

Grundare av DinBalans Yogastudio och yogaformen Sense-In yoga. Jag hittade till yogan för 20 år sedan. Yogan hjälpte mig till läkning efter en grov misshandel som tog flera år att bearbeta och läka ifrån. Med det väcktes ett brinnande intresse att förstå stress, hur kropp och nervsystem fungerar vid läkning både fysiskt och känslomässigt. Kunskapen förmedlar jag vidare till mina elever. Mitt motto är att alltid vara och förmedla till mina elever att vara "bodynauts". Nyfikna och utforskande detektiver som lär oss av våra kroppar.

Här fortsätter jag med en liten tårtbit till av vad fascia är och har för funktion i kroppen. Förra inlägget skrev jag om hur bindväven är en del i immunförsvaret, detta inlägg kommer handla om hur fascia är baserat på ett vätskesytem och hur det i själva verket håller hela kroppen upprätt.

Tensegrity

En tensegritymodell kan göra det mera visuellt förståeligt för oss. Tänk dig att du har ett antal pinnar, (vårt skelett) sedan gummisnoddar (fascia) som sitter på pinnarna och tillsammans håller snoddarna pinnarna i en form. Snoddarna tar upp belastning på formen och HELA strukturen bär alltid belastningen. Skelettet skulle inte kunna stå i själv självt utan skulle bara falla ut som plockepinn. På senaste fascia research congress konstaterade man att tensegritymodellen är den enda nuvarande teorin som kan förklara hur vi kan stå upprätt mot gravitationen.

Flexibelt stöd

Fascia är flexibelt på ett sätt som kan vara svårt att förstå. Fascia kan kontraheras, töjas, glida och dela sig, vart som helst. Sedan gå ihop igen. Det är både starkt och flexibelt, byggt av fibrer och vätska.
“fascia can retract, lenghten, slide and divide always in a new unpredictable pattern..”- Jean Claude Guimbertau
Varje rörelse vi gör blir helt ny, då det är nya förutsättningar varje gång.

Vad gör fascia så här flexibelt och tåligt för belastning? Jo hela fasciasystemet är baserat på vätska: hela 80%! och det är detta som gör att det är utomordentligt bra på att absorbera kraft, tryck och stötar. Tänk dig geléinläggen vi använder i skor, precis så.

Hyarulonsyrabinder vätska, 10.000 ggr sin egen volymskyddar musklernaökar vid skada för att underlätta cellförflyttningenmekaniskt tryck på bindväven stimulerar produktionen av Hyarulonsyra

Det är Hyarulonsyran i bindväven som är expert på att binda till sig vätska men denna minskar sakta i kvalitet och kvantitet med åldern. Detta är varför vi blir sämre på att motstå gravitationen med åldern. Vid 20 år har du optimal tension i kroppen, sedan avtar funktionen gradvis. Vi får svårare att behålla vätskan i bindväven. (tänk: rynkor, rumpa, byst, allt faller nedåt och påverkas mer av gravitationen ju äldre vi blir) vi blir då stelare och torrare och därför skadar vi oss även lättare med åldern.

Inte bara ålder kan göra bindväv torr och stel tex ett ärr har en annan struktur och dess förmåga till rörelse är begränsad av tätare, stummare och torrare fascia, fascian har då blivit fibrotisk. Detta gör att cirkulationen av vätska försämras tillsammans med begränsad rörlighet och elasticitet. Eftersom fascia har mängder med nervändar kan denna stelhet i sig även leda till smärta.

Vi måste inte göra illa oss för att denna fibrotiska vävnad ska uppstå. Det kan räcka med för mycket stillasittande men framförallt upprepade rörelser kan som många vet av egen erfarenhet leda till inflammation och i princip samma reaktion som vid en sårskada. För att återfå optimal rörlighet krävs tålamod och envishet, stretch och tryck för att återföra elasticitet och vätskeflöde i vävnaden.

I våra pressurklasser varvar vi tryck med yinpositioner för att återfukta och öka rörligheten och vätskeflödet i bindväven.
I studier har man visat att vätskan pressas ut ur bindväven under tryck, för att sedan när  trycket släpps strömma tillbaka med bättre flöde och ökad mängd vätska.

Eftersom bindväven är en viktig del i immunförsvaret hjälper detta även dig att hålla dig frisk. Läs mer här om immunförsvaret och Fascian

Man har i studier visat att fibroblasterna i bindväven sväller vid stretch och att detta ökar tillflödet av vätska i bindväven.

Tryck, stretchoch rörelseökar alltså vätskeflödet i bindväven. Det här är något vi måste tänka på i vårt samhälle, vi måste röra på oss och vi måste anpassa vår vardag så att det inte blir för mycket repitativa positioner/rörelser.

Det ska bli spännande att följa den forskning som pågår just nu. Här ett ett utdrag från

CELLULAR CONTROL OF CONNECTIVE TISSUE MATRIX TENSION

Helene M. Langevin,1 Maiken Nedergaard,2 and Alan Howe3

In response to static stretching of the tissue, fibroblasts expand within minutes by actively remodeling their cytoskeleton. This dynamic change in fibroblast shape contributes to the drop in tissue tension that occurs during viscoelastic relaxation. We propose that this response of fibroblasts plays a role in regulating extracellular fluid flow into the tissue, and protects against swelling when the matrix is stretched.

Andas i näsan

Jag gick till tåget tidigt igår morse. Dryga 10-° så där så att det svider om kinderna. Så jag drog upp min ullbuff över halva ansiktet. Efter bara några andetag märkte jag att jag började munandas. Normalt andas vi människor genom näsan, det är bara vid ansträngning...

Elasticitet

Fascian fascinerar mig och jag slutar aldrig att förkovra mig i den uppsjö av ny kunskap som vetenskapen just nu levererar. Jag vill veta hur jag kan ta hand om min fascia och få den att fungera optimalt, vad är det bästa sättet för mig att träna för att hålla min...

Vi processar i kroppen inte i knoppen

Tidigare har psykiatrin hållt sig till att analysera vad som händer i huvudet, de olika delarna av hjärnan och vad de gör, hur de reagerar på olika signalsubstanser osv. Men nu vet man att nerver ute i kroppen kan utföra egna processer. Man vet även att det 80-90% av...

Sense-In ® Breath

Visste du att diafragma förutom att vara en viktig andningsmuskel även tillhör gruppen stressmuskler, dvs den kontraheras ofrivilligt vid stress. Efter längre tid av stress kan diafragma kännas stel och stum. På terminens första Sense-In ® klass får eleverna gå igenom...

Fascian kopplat till våra känslor

Ni som har deltagit i mina workshops eller föreläsningar vet hur jag brukar tala om hur vår kroppshållning påverkar vårt mående och även om hur frånvaron av kroppsnärvaro påverkar oss negativt. Den här gången tänkte jag försöka knyta ihop hur det här sker. Hur kan vår...

Växelandas- Nyttja näsans koppling till nervsystemet

Näsan har svällkroppar, näsmusslor som sväller av och på i en rytm om ca 90-120 minuter. Att andas genom näsan stimulerar en samling nervceller suprachiasmatic nucleus som även fått smeknamnet "Mind clock". Här finns en direkt koppling till autonoma nervsystemet och...

Andas i magen

Visste du att en av våra stressmuskler är diafragman? Om inte, har du har säkert ändå känt det någon gång, när vi blir stressade spänns magen och vi andas bara ytligt högre upp i bröstet. Detta för att stress är lika med hot, och i övre delen av bålen är vi mer...

Andningen- nyckeln till på och av knappen

Visst önskar vi oss den där knappen. Den som kan hjälpa oss att koppla av när vi känner att vi inte har kontroll. När axlarna är spända och vi inte lyckas släppa dem, hur vi än försöker, när vi inte kan somna fast vi är helt slutkörda? När vi vaknar mitt i natten och...

Följ rytmen – skapa bättre balans

Det är lätt att känna att man dras in i stress vare sig man vill eller inte. Att det inte finns någon broms. Kroppen reagerar och det är inte mycket vi kan göra åt saken. Och det är faktiskt så. Vårt autonoma nervsystem är byggt för att vi faktiskt inte ska behöva...

Pressur ökar både flexibilitet och muskelstyrka

Pressur tillsammans med stretch ökar rörligheten dubbelt så mycket som bara stretch. Dessutom ökar det styrkeutslaget i muskeln med 11% när vi använder pressur medan bara stretch minskar muskelstyrkan med 2,5%. Det här inlägget är intressant tycker jag, just för att...
Andas i näsan

Andas i näsan

Jag gick till tåget tidigt igår morse. Dryga 10-° så där så att det svider om kinderna. Så jag drog upp min ullbuff över halva ansiktet. Efter bara några andetag märkte jag att jag började munandas. Normalt andas vi människor genom näsan, det är bara vid ansträngning...

Elasticitet

Elasticitet

Fascian fascinerar mig och jag slutar aldrig att förkovra mig i den uppsjö av ny kunskap som vetenskapen just nu levererar. Jag vill veta hur jag kan ta hand om min fascia och få den att fungera optimalt, vad är det bästa sättet för mig att träna för att hålla min...

Sense-In ® Breath

Sense-In ® Breath

Visste du att diafragma förutom att vara en viktig andningsmuskel även tillhör gruppen stressmuskler, dvs den kontraheras ofrivilligt vid stress. Efter längre tid av stress kan diafragma kännas stel och stum. På terminens första Sense-In ® klass får eleverna gå igenom...

Fascian kopplat till våra känslor

Fascian kopplat till våra känslor

Ni som har deltagit i mina workshops eller föreläsningar vet hur jag brukar tala om hur vår kroppshållning påverkar vårt mående och även om hur frånvaron av kroppsnärvaro påverkar oss negativt. Den här gången tänkte jag försöka knyta ihop hur det här sker. Hur kan vår...

Andas i magen

Andas i magen

Visste du att en av våra stressmuskler är diafragman? Om inte, har du har säkert ändå känt det någon gång, när vi blir stressade spänns magen och vi andas bara ytligt högre upp i bröstet. Detta för att stress är lika med hot, och i övre delen av bålen är vi mer...

Andningen- nyckeln till på och av knappen

Andningen- nyckeln till på och av knappen

Visst önskar vi oss den där knappen. Den som kan hjälpa oss att koppla av när vi känner att vi inte har kontroll. När axlarna är spända och vi inte lyckas släppa dem, hur vi än försöker, när vi inte kan somna fast vi är helt slutkörda? När vi vaknar mitt i natten och...

Följ rytmen – skapa bättre balans

Följ rytmen – skapa bättre balans

Det är lätt att känna att man dras in i stress vare sig man vill eller inte. Att det inte finns någon broms. Kroppen reagerar och det är inte mycket vi kan göra åt saken. Och det är faktiskt så. Vårt autonoma nervsystem är byggt för att vi faktiskt inte ska behöva...

Skriven av: Daniela Schütt

Grundare av DinBalans Yogastudio och yogaformen Sense-In yoga. Jag hittade till yogan för 20 år sedan. Yogan hjälpte mig till läkning efter en grov misshandel som tog flera år att bearbeta och läka ifrån. Med det väcktes ett brinnande intresse att förstå stress, hur kropp och nervsystem fungerar vid läkning både fysiskt och känslomässigt. Kunskapen förmedlar jag vidare till mina elever. Mitt motto är att alltid vara och förmedla till mina elever att vara "bodynauts". Nyfikna och utforskande detektiver som lär oss av våra kroppar.