Tänk dig att du har en gas och en broms i ditt nervsystem.

Gasen frigör stresshormoner, hjärtat slår snabbare, magen spänns för att skydda oss, blodet går till lemmarna, vi gör oss redo för kamp, försvar eller flykt.

När vi är stressade andas vi ytligt, snabbt och magen spänns.

När vi vilar utsöndras må-bra-hormoner och kan växla till att vara sociala. Hjärtfrekvensen går ner, blodet går till organen och vi kan smälta maten, städa bort slagg och återhämta oss.

Andetaget är lugnt, djupare, nere i magen. 

Allt här ovan sköts helt autonomt, du behöver inte tänka på det, kroppen sköter det, och det kan ju vara bra, men otroligt enerverande när kroppen är i stress och du försöker sova.

Då vore bra att ha en nyckel in, som kan styra om nervsystemet till återhämtning och vila. Så att du får somna när du vill och behöver det. Istället för att bli HiJackad av din egen kropp

Och den nyckeln finns. Hela Sense-In ® kursen bygger på att hitta de här nycklarna in till att prata med och reglera ditt nervsystem.

Andningen är en av de första vi djupdyker in i. Den är grundläggande för ditt nervsystem. Forskning visar att långsam, medveten andning påverkar nervsystemet mot återhämtning, bland annat genom att hjärtat och andningen börjar samarbeta på ett lugnare sätt. 

Eftersom du kan styra ditt andningsmönster, kan du också styra nervsystemet i olika riktningar.

Därför är andningen den viktigaste delen i alla yogaformer. Du kan välja ett andningsmönster som gör dig mer stressad, eller det mönster kroppen använder när den vilar. Och när du andas så, följer de andra systemen med. Du växlar över till det parasympatiska. Ditt andningsmönster påverkar vilken del av nervsystemet som är aktiv, och du kan påverka ditt andningsmönster.

Andningen är nyckeln in.

1. Zaccaro m.fl. (2018), “How Breath-Control Can Change Your Life: A Systematic Review on Psycho-Physiological Correlates of Slow Breathing” (Frontiers in Human Neuroscience, PMID 30245619)

Artikeln är en systematisk översikt av långsam andning (färre än 10 andetag per minut) hos friska personer. Slutsatsen är att långsam andning ger autonoma förändringar med ökad hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) och respiratorisk sinusarytmi, tillsammans med förändringar i centrala nervsystemets aktivitet. Författarna kopplar också ökad parasympatisk aktivitet till hjärnaktivitet som hänger ihop med känslomässig kontroll och psykiskt välbefinnande.
Länk: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30245619/ neuinfofrontiersin

2. Russo MA, Santarelli DM, O’Rourke D. (2017). The physiological effects of slow breathing in the healthy human. Breathe, 13(4):298-309. PMID 29209423. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29209423/

Översikten går igenom långsam andnings effekter på andnings-, hjärt-kärl- och autonoma nervsystemet, bland annat HRV, samspelet mellan andning och hjärta samt balansen mellan sympatiskt och parasympatiskt.