Ett obrutet system
Bindväv finns i hela kroppen, på alla nivåer och djup, bindväven är ett obrutet system, dvs det sitter ihop från topp till tå, från hud till kärna. Bindväven är byggt av bl.a elastin, collagen och GAG`s men för enkelhetens skull kan vi översätta det kort och gott till fibrer och vätska, detta gör den stark och flexibel, tänk spindelmannens nät :).
Vi har ju gått igenom att en av bindvävens funktioner är att vara del i immunförsvaret och i ett annat inlägg förklarade vi hur bindväven håller kroppen uppe. Detta inlägg kommer belysa hur kroppen bygger bindväv just där belastning sker och vad det kan ge för konsekvenser.
Bindväven ett stöd och hjälp
Det är inte bara muskler som utför arbetet i kroppen. Som jag beskrev i förra inlägget är det bindväven som faktiskt bär upp kroppen och skyddar den från stötar och belastning. Varje muskelfiber ligger inneslutet i en kapsel av bindväv, flera sådana kapselrör ligger tillsammans i en bunt omslutna av ännu en hinna bindväv osv. Bindväven kan fördela den vikt muskeln belastas med, så att belastningen inte till 100% tas ut i muskelns fästen utan fördelas även i sidled. Bindväven är ett stärkande nät som håller våra muskler och organ på plats. Bindväven kan i sig själv kontrahera och reagerar på stresshormon.
Piezoelektricitet.
Piezo betyder ”att krama”. Det som händer är att vissa ämnen har förmågan att omvandla tryck/stress till elektricitet.
När bindväven belastas blir den alltså laddad piezoelektriskt. Detta i sin tur triggar fibroblaster att bygga mer bindväv där laddningen finns. Så det byggs mer bindväv där det finns högre belastning, alltså där det behövs. Det omvända händer eftersom kroppen följer lagen ”use it or loose it” d.v.s där det inte finns belastning tar fibroclaster bort ben. Bygga där det belastas, ta bort där det inte belastas. Det är därför astronauter kan behöva bäras ut när de varit länge utan belastningen från gravitationen. Deras ben och bindväv har tagits bort där kroppen inte har utsatts för samma belastning.
Vi formar kroppen varje dag genom hur vi använder den
Från att vi föds börjar vi forma våra kroppar (ja ok, det börjar redan innan vi föds, men ni förstår poängen) Vi skaffar oss vanor, rörelsemönster, tränar sporter och allt detta påverkar vår kropp att byggas därefter. Bindväv och ben läggs där belastning sker ofta och länge. Super! Vi blir bättre och bättre på det vi gör ofta!
MEN, vad händer när vi ex.vis har ett jobb där vi klipper hår hela dagarna och håller upp armarna ovanför axlarna mest hela dagarna. Jo kroppen försöker givetvis hjälpa till och bygger upp bindväv. Om vi sedan inte gör något annat resten av vardagen, som är en motrörelse så får vi till slut problem. Det kan leda till så mycket stelhet i axlarna/skuldror att nerver kläms, froozen shoulder, nackproblem osv. Bindväven kan i slutändan klämma på nerver och begränsa blodtillförseln.
Bindväven och skelettet formas alltså utifrån hur vi använder kroppen. Så det är upp till oss att ha en plan HUR den ska formas.
“Fascia does not discriminate, it simply keeps growing and eventually hardening into whatever shapes you make most often with your body. Unfortunately, today that most likely means your body resembles the shape of an office chair.” —Janu Vanier
Tänk på i din vardag att om du gör mycket repeterade rörelser framåt behöver du troligen ta dig tid att göra något som rör kroppen åt det motsatta hållet. Jag brukar säga på mina yogaklasser att vi behöver tycka det är roligt att göra det vi INTE är bra på, om du har lätt för framåtfällningar men är stel i bakåtböjare är det just bakåtböjare din kropp behöver, annars förstärker vi bara en obalans. I yogan strävar vi inte bara efter balans i sinnet utan även i kroppen, lika mycket rörelser framåt som bakåt, samma funktion på vänster och höger sida, både vad gäller styrka och rörlighet.
Varmt lycka till!!!
