blogg!

Bindväven formas efter hur vi använder kroppen

Bindväven formas efter hur vi använder kroppen

Skriven av: Daniela Schütt

Grundare av DinBalans Yogastudio och yogaformen Sense-In yoga. Jag hittade till yogan för 20 år sedan. Yogan hjälpte mig till läkning efter en grov misshandel som tog flera år att bearbeta och läka ifrån. Med det väcktes ett brinnande intresse att förstå stress, hur kropp och nervsystem fungerar vid läkning både fysiskt och känslomässigt. Kunskapen förmedlar jag vidare till mina elever. Mitt motto är att alltid vara och förmedla till mina elever att vara "bodynauts". Nyfikna och utforskande detektiver som lär oss av våra kroppar.

Ett obrutet system

Bindväv finns i hela kroppen, på alla nivåer och djup, bindväven är ett obrutet system, dvs det sitter ihop från topp till tå, från hud till kärna. Bindväven är byggt av bl.a elastin, collagen och GAG`s men för enkelhetens skull kan vi översätta det kort och gott till fibrer och vätska, detta gör den stark och flexibel, tänk spindelmannens nät :).
Vi har ju gått igenom att en av bindvävens funktioner är att vara del i immunförsvaret och i ett annat inlägg förklarade vi hur bindväven håller kroppen uppe. Detta inlägg kommer belysa hur kroppen bygger bindväv just där belastning sker och vad det kan ge för konsekvenser.

Bindväven ett stöd och hjälp

Det är inte bara muskler som utför arbetet i kroppen. Som jag beskrev i förra inlägget är det bindväven som faktiskt bär upp kroppen och skyddar den från stötar och belastning. Varje muskelfiber ligger inneslutet i en kapsel av bindväv, flera sådana kapselrör ligger tillsammans i en bunt omslutna av ännu en hinna bindväv osv. Bindväven kan fördela den vikt muskeln belastas med, så att belastningen inte till 100% tas ut i muskelns fästen utan fördelas även i sidled. Bindväven är ett stärkande nät som håller våra muskler och organ på plats. Bindväven kan i sig själv kontrahera och reagerar på stresshormon.

Piezoelektricitet.

Piezo betyder ”att krama”. Det som händer är att vissa ämnen har förmågan att omvandla tryck/stress till elektricitet.

När bindväven belastas blir den alltså laddad piezoelektriskt. Detta i sin tur triggar fibroblaster att bygga mer bindväv där laddningen finns. Så det byggs mer bindväv där det finns högre belastning, alltså där det behövs. Det omvända händer eftersom kroppen följer lagen ”use it or loose it” d.v.s där det inte finns belastning tar fibroclaster bort ben. Bygga där det belastas, ta bort där det inte belastas. Det är därför astronauter kan behöva bäras ut när de varit länge utan belastningen från gravitationen. Deras ben och bindväv har tagits bort där kroppen inte har utsatts för samma belastning.

Vi formar kroppen varje dag genom hur vi använder den

Här ser vi tydligt att fascia har byggts i en diagonal riktning.

Från att vi föds börjar vi forma våra kroppar (ja ok, det börjar redan innan vi föds, men ni förstår poängen) Vi skaffar oss vanor, rörelsemönster, tränar sporter och allt detta påverkar vår kropp att byggas därefter. Bindväv och ben läggs där belastning sker ofta och länge. Super! Vi blir bättre och bättre på det vi gör ofta!

MEN, vad händer när vi ex.vis har ett jobb där vi klipper hår hela dagarna och håller upp armarna ovanför axlarna mest hela dagarna. Jo kroppen försöker givetvis hjälpa till och bygger upp bindväv. Om vi sedan inte gör något annat resten av vardagen, som är en motrörelse så får vi till slut problem. Det kan leda till så mycket stelhet i axlarna/skuldror att nerver kläms, froozen shoulder, nackproblem osv. Bindväven kan i slutändan klämma på nerver och begränsa blodtillförseln.

Bindväven och skelettet formas alltså utifrån hur vi använder kroppen. Så det är upp till oss att ha en plan HUR den ska formas.

“Fascia does not discriminate, it simply keeps growing and eventually hardening into whatever shapes you make most often with your body. Unfortunately, today that most likely means your body resembles the shape of an office chair.” —Janu Vanier

Tänk på i din vardag att om du gör mycket repeterade rörelser framåt behöver du troligen ta dig tid att göra något som rör kroppen åt det motsatta hållet. Jag brukar säga på mina yogaklasser att vi behöver tycka det är roligt att göra det vi INTE är bra på, om du har lätt för framåtfällningar men är stel i bakåtböjare är det just bakåtböjare din kropp behöver, annars förstärker vi bara en obalans. I yogan strävar vi inte bara efter balans i sinnet utan även i kroppen, lika mycket rörelser framåt som bakåt, samma funktion på vänster och höger sida, både vad gäller styrka och rörlighet.

Varmt lycka till!!!

Andas i näsan

Jag gick till tåget tidigt igår morse. Dryga 10-° så där så att det svider om kinderna. Så jag drog upp min ullbuff över halva ansiktet. Efter bara några andetag märkte jag att jag började munandas. Normalt andas vi människor genom näsan, det är bara vid ansträngning...

Elasticitet

Fascian fascinerar mig och jag slutar aldrig att förkovra mig i den uppsjö av ny kunskap som vetenskapen just nu levererar. Jag vill veta hur jag kan ta hand om min fascia och få den att fungera optimalt, vad är det bästa sättet för mig att träna för att hålla min...

Vi processar i kroppen inte i knoppen

Tidigare har psykiatrin hållt sig till att analysera vad som händer i huvudet, de olika delarna av hjärnan och vad de gör, hur de reagerar på olika signalsubstanser osv. Men nu vet man att nerver ute i kroppen kan utföra egna processer. Man vet även att det 80-90% av...

Sense-In ® Breath

Visste du att diafragma förutom att vara en viktig andningsmuskel även tillhör gruppen stressmuskler, dvs den kontraheras ofrivilligt vid stress. Efter längre tid av stress kan diafragma kännas stel och stum. På terminens första Sense-In ® klass får eleverna gå igenom...

Fascian kopplat till våra känslor

Ni som har deltagit i mina workshops eller föreläsningar vet hur jag brukar tala om hur vår kroppshållning påverkar vårt mående och även om hur frånvaron av kroppsnärvaro påverkar oss negativt. Den här gången tänkte jag försöka knyta ihop hur det här sker. Hur kan vår...

Växelandas- Nyttja näsans koppling till nervsystemet

Näsan har svällkroppar, näsmusslor som sväller av och på i en rytm om ca 90-120 minuter. Att andas genom näsan stimulerar en samling nervceller suprachiasmatic nucleus som även fått smeknamnet "Mind clock". Här finns en direkt koppling till autonoma nervsystemet och...

Andas i magen

Visste du att en av våra stressmuskler är diafragman? Om inte, har du har säkert ändå känt det någon gång, när vi blir stressade spänns magen och vi andas bara ytligt högre upp i bröstet. Detta för att stress är lika med hot, och i övre delen av bålen är vi mer...

Andningen- nyckeln till på och av knappen

Visst önskar vi oss den där knappen. Den som kan hjälpa oss att koppla av när vi känner att vi inte har kontroll. När axlarna är spända och vi inte lyckas släppa dem, hur vi än försöker, när vi inte kan somna fast vi är helt slutkörda? När vi vaknar mitt i natten och...

Följ rytmen – skapa bättre balans

Det är lätt att känna att man dras in i stress vare sig man vill eller inte. Att det inte finns någon broms. Kroppen reagerar och det är inte mycket vi kan göra åt saken. Och det är faktiskt så. Vårt autonoma nervsystem är byggt för att vi faktiskt inte ska behöva...

Pressur ökar både flexibilitet och muskelstyrka

Pressur tillsammans med stretch ökar rörligheten dubbelt så mycket som bara stretch. Dessutom ökar det styrkeutslaget i muskeln med 11% när vi använder pressur medan bara stretch minskar muskelstyrkan med 2,5%. Det här inlägget är intressant tycker jag, just för att...
Andas i näsan

Andas i näsan

Jag gick till tåget tidigt igår morse. Dryga 10-° så där så att det svider om kinderna. Så jag drog upp min ullbuff över halva ansiktet. Efter bara några andetag märkte jag att jag började munandas. Normalt andas vi människor genom näsan, det är bara vid ansträngning...

Elasticitet

Elasticitet

Fascian fascinerar mig och jag slutar aldrig att förkovra mig i den uppsjö av ny kunskap som vetenskapen just nu levererar. Jag vill veta hur jag kan ta hand om min fascia och få den att fungera optimalt, vad är det bästa sättet för mig att träna för att hålla min...

Sense-In ® Breath

Sense-In ® Breath

Visste du att diafragma förutom att vara en viktig andningsmuskel även tillhör gruppen stressmuskler, dvs den kontraheras ofrivilligt vid stress. Efter längre tid av stress kan diafragma kännas stel och stum. På terminens första Sense-In ® klass får eleverna gå igenom...

Fascian kopplat till våra känslor

Fascian kopplat till våra känslor

Ni som har deltagit i mina workshops eller föreläsningar vet hur jag brukar tala om hur vår kroppshållning påverkar vårt mående och även om hur frånvaron av kroppsnärvaro påverkar oss negativt. Den här gången tänkte jag försöka knyta ihop hur det här sker. Hur kan vår...

Andas i magen

Andas i magen

Visste du att en av våra stressmuskler är diafragman? Om inte, har du har säkert ändå känt det någon gång, när vi blir stressade spänns magen och vi andas bara ytligt högre upp i bröstet. Detta för att stress är lika med hot, och i övre delen av bålen är vi mer...

Andningen- nyckeln till på och av knappen

Andningen- nyckeln till på och av knappen

Visst önskar vi oss den där knappen. Den som kan hjälpa oss att koppla av när vi känner att vi inte har kontroll. När axlarna är spända och vi inte lyckas släppa dem, hur vi än försöker, när vi inte kan somna fast vi är helt slutkörda? När vi vaknar mitt i natten och...

Följ rytmen – skapa bättre balans

Följ rytmen – skapa bättre balans

Det är lätt att känna att man dras in i stress vare sig man vill eller inte. Att det inte finns någon broms. Kroppen reagerar och det är inte mycket vi kan göra åt saken. Och det är faktiskt så. Vårt autonoma nervsystem är byggt för att vi faktiskt inte ska behöva...

Skriven av: Daniela Schütt

Grundare av DinBalans Yogastudio och yogaformen Sense-In yoga. Jag hittade till yogan för 20 år sedan. Yogan hjälpte mig till läkning efter en grov misshandel som tog flera år att bearbeta och läka ifrån. Med det väcktes ett brinnande intresse att förstå stress, hur kropp och nervsystem fungerar vid läkning både fysiskt och känslomässigt. Kunskapen förmedlar jag vidare till mina elever. Mitt motto är att alltid vara och förmedla till mina elever att vara "bodynauts". Nyfikna och utforskande detektiver som lär oss av våra kroppar.